Frågor & svar

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om gymnasievalet. Om du inte hittar svar på din fråga kan du vända dig till din studie- och yrkesvägledare

Ansökan och antagning

Hur går reservantagningen till?

Under sommaren görs två reservantagningar till gymnasiet. Du kan då logga in på Gymnasieantagningen för att se om det blivit någon förändring. Glöm inte att svara på ditt antagningsbesked. Det kan du göra under Mitt gymnasieval när du är inloggad.

Vill du ställa dig i kö till en utbildning behöver du aktivera sena ändringsval under Mitt gymnasieval. Tänk på att de utbildningar du då lägger till eller flyttar uppåt i rangordningen ses som sent inkomna (gäller ej introduktionsprogram), och att du då hamnar sist i reservkön till dessa val även om du har bättre meritvärde.

Med start i mitten av augusti tar skolorna över reservantagningen. När de gjort det ska du kontakta dem direkt för att höra hur du ligger till på reservlistan eller om du vill ställa dig i kö till en utbildning. Innan dess är det Gymnasieantagningen som sköter reservantagningen.

När skolorna tar över reservantagningen får de en lista på de reserver som finns. Skolorna ska följa turordningen på listan. Tänk på att det är viktigt att skolan har kontaktuppgifter till dig. Om du inte angett mobilnummer på din sida på webben meddela gärna skolan hur de kan kontakta dig. 

Hur gör jag en ansökan?

För att göra en ansökan loggar du in på ansökningswebben på Gymnasieantagningens webbplats. Du söker sedan fram den utbildning du vill söka till och klickar på Lägg till. Då hamnar utbildningen du valt under Mitt gymnasieval. Där kan du sedan rangordna dina val genom att klicka och dra.

Du kan lägga till, flytta och ta bort utbildningar under hela ansökningsperioden.

Tänk på att vara noga med att du har lagt till de utbildningar du vill söka till och att de ligger i den ordning du helst vill komma in på när ansökningsperioden stänger i februari respektive maj.

Om du vill ändra efter att webben har stängt i maj måste du Aktivera sena ändringsval. Tänk på att sena ändringsval innebär att du kan bli antagen endast i mån av plats, dvs efter dem som hade valet i tid, även om du har bättre betyg än de som sökte i tid.  

Här kan du se en kort film om hur du gör ditt gymnasieval

Hur gör jag för att överklaga ett beslut?

Beslut om att du inte är mottagen till en utbildning eller att du är mottagen i andra hand kan överklagas. Du som inte är mottagen till en utbildning i första hand eller mottagen alls får ett särskilt beslut om detta hemskickat i brevlådan och kan överklaga beslutet enligt vad som står i brevet du får hemskickat om detta.

Beslut om antagning kan inte överklagas.

Ett beslut i fråga om antagning till utbildning kan inte överklagas. Mottagen till utbildning är inte detsamma som att vara antagen.

Hur gör jag om jag vill byta skola när skolan börjat?

Om det är aktuellt att byta skola efter att skolan startat får du ta direktkontakt med skolorna då det är gymnasieskolorna själva som sköter reservantagningen efter skolstart.

Ofta är det studie- och yrkesvägledarna som håller i reservantagningen.

Hur gör jag om jag vill byta skola år 2 eller 3?

Gymnasieantagningen Storsthlm sköter antagningen till gymnasieskolans år 1. Vill du börja år 2 eller 3 på en gymnasieskola ska du kontakta den skolan direkt.

Hur många utbildningar får jag söka till?

Du får ange hur många utbildningar du vill i din ansökan. Det är viktigt att du inte anger för få alternativ utan garderar dig så att du har större möjlighet att tas in till någon utbildning.

En bra tumregel är att det sista valet du har ska vara ett säkerhetsval där du tror dig ha goda marginaler att komma in. 

Hur vet jag vilken reservplats jag har?

Reservplaceringen visas under Mitt gymnasieval. Om du står som reserv framgår det på ansökansraden vilket reservnummer du har.

Se även frågan Varför har jag fått ett sämre reservplatsnummer?

Jag bor just nu utomlands - vad gäller för mig?

Om du inte bor i Sverige när du söker till gymnasiet, så är det olika omständigheter som styr dina möjligheter att bli antagen till en utbildning. Den svenska folkbokföringen är av stor vikt vid ansökan till gymnasiet.

Läs här om vad som gäller för dig som inte är folkbokförd i sverige.

Jag går i skolan i Stockholms län, Håbo eller Gnesta men bor i annat län. Vem skickar inloggningsuppgifter till mig?

Ansökan till gymnasiet ska alltid göras via hemkommunen. 

Om du går i skola i Stockholms län, Gnesta eller Håbo kommun men är folkbokförd på annan ort, ska du vända dig till antagningskansliet i din hemkommun för att få inloggningsuppgifter. Tänk på att även skicka kopia på hösttermins- och slutbetyg till antagningskansliet i din hemkommun.

Om du är folkbokförd i Stockholms län, Gnesta eller Håbo kommun och går i skola på annan ort, ska du kontakta oss för att få inloggningsuppgifter till ansökningswebben. Vi vill också att du skickar kopia på hösttermins- och slutbetyg till oss.

Ta kontakt med studie- och yrkesvägledare på din skola för mer information.

När får jag mitt antagningsbesked?

Ditt slutgiltiga antagningsbesked kan du se i början av juli.

Om jag har samma poäng (meritvärde) som någon annan, vem kommer in?

Om flera har samma meritvärde vid urvalet till ett visst program händer det ibland att inte alla med samma meritvärde kan antas. Då tillämpas en rangordning utifrån vissa specifika kriterier.

Det finns fyra olika rangordningskriterier. Gymnasieskolorna väljer själva vilket av dessa kriterier som ska gälla på sina olika studievägar.

De fyra olika rangordningskriterierna är:

  • Valrang och slump
  • Ma + No, valrang och slump
  • Eng + Sv/Sva + So, valrang och slump
  • Sv/Sva, valrang och slump

Om jag har tillräckliga poäng (meritvärde) för alla mina utbildningar, kommer jag då in på alla så att jag kan välja?

Nej, du kan bara bli antagen till en utbildning. Den högst prioriterade utbildningen som du har tillräckligt meritvärde för blir du antagen till. De utbildningar som ligger under denna i ansökan försvinner därmed från din ansökan.

Om du är antagen till lägre rangordnad utbildning i din ansökan och inte vill stå kvar som reserv till högre val måste du tacka nej till att stå kvar som reserv under Mitt gymnasieval. 

Vad gäller när jag ska svara på mitt antagningsbesked?

Gymnasieantagningen förutsätter att den ordning som dina val ligger i under Mitt gymnasieval är den ordning du vill ha. Om du blir antagen på ett lägrehandsval, och inte svarar, förutsätter vi att du fortfarande vill vara reserv till dina högrehandsval. Om du inte vill stå kvar som reserv på ovanstående val måste du därför svara på ditt antagningsbesked att du inte önskar stå kvar som reserv. 

Om du inte vill ha din plats och inte vill söka en annan utbildning via Gymnasieantagningen Storsthlm, behöver du tacka nej till platsen så att den kan erbjudas till någon annan. 

Om du hellre vill gå på en utbildning som ligger längre ner i din ansökan än den du kommit in på, ska du inte tacka nej, eftersom du då riskerar att stå helt utan plats.  Då behöver du istället göra ett sent ändringsval.

Om du är antagen på ditt förstahandsval kommer Gymnasieantagningen inte att ta bort antagningen om du inte aktivt tackar nej. Om du missar att svara alls och är antagen på ditt förstahandsval, så kommer du fortfarande att ha kvar den platsen. 

Vad gör jag om jag hoppat av gymnasiet och sedan vill börja om?

Du som inte går i skolan men är folkbokförd i länet kan mejla eller ringa till Gymnasieantagningen inför ansökningsperioden för att få ett lösenord. Skriv namn, personnummer och en e-postadress som du ska ha under hela ansökningsperioden, när du kontaktar oss.

Om du behöver vägledning i ditt gymnasieval kontaktar du det Kommunala Aktivitetsansvaret/skolslussen i den kommun där du är folkbokförd. 

Du får söka till och med det år du fyller 19 år. Vill du söka till år 2 eller 3 vänder du dig till aktuell gymnasieskola direkt.

Vad gör jag om jag saknar lösenord?

Om du glömt ditt lösenord:

1.  Gå till www.gymnasieantagningen.storsthlm.se 

2. Klicka på glömt lösenord så får du ett meddelande till din e-post 

3. Om du inte får något meddelande, och du kontrollerat att det inte hamnat i skräpkorgen, kontakta då oss.

Om du fått ett lösenordsbrev, men ännu inte loggat in, kan du fråga din studie- och yrkesvägledare vad du har för lösenord.

Om du inte har något lösenord sedan tidigare, kontakta oss.

Obs! Tänk på att du alltid måste ange ditt personnummer eller Tf-nr när du kontaktar oss, för att vi ska kunna hitta dina ansökan i systemet. 

Vad händer om det program jag sökt eller antagits till inte startar?

Om det program som du har sökt till inte startar så ska skolan meddela dig detta och du har då rätt att ersätta det val som inte startar med en annan utbildning.

Om du får besked om att en utbildning inte startar under tiden ansökningssidan är öppen för att göra ansökan så kan du ändra i din ansökan och byta ut eller lägga till fler val på webben och din ansökan anses då som i tid inkommen.

Om du får besked om att en utbildning du sökt inte startar när omvalsperioden är över har du rätt att ersätta just det val som inte startar med en annan utbildning utan att det anses som att ansökan inkommit sent. Detta gör du genom att klicka på Aktivera sena ändringsval under Mitt gymnasieval.  Om du inte vill lägga till något nytt val så behöver du inte göra något. 

Om du får besked om att en utbildning inte startar efter slutantagningen, kontakta Gymnasieantagningen för mer information.

Vad händer om jag inte blir antagen till någon utbildning?

Om du efter slutantagningen inte fått någon plats på gymnasiet, kan du aktivera sena ändringsval och lägga till fler utbildningar i ditt gymnasieval inför reservantagningarna.

Tänk då på att:

  • utbildningar du lägger till via sena ändringsval (förutom introduktionsprogram och gymnasiesärskolan) anses som sent inkomna, och du antas därför i mån av plats även om du har högre meritpoäng än de som sökte i tid.
  • Kontrollera att du är behörig till utbildningar du lägger till. Om du inte är behörig till nationella program, kan du behöva lägga val till introduktionsprogram.
  • Om du känner dig osäker, kontakta din studie- och yrkesvägledare för att få hjälp med dina ändringsval.

Många kommuner skickar brev efter slutantagningen eller senare under sommaren med en inbjudan till samtal för vägledning om du inte antagits någonstans under sommaren. Då får du hjälp av dem med att hitta en plats på gymnasiet.

Om du vid terminsstart fortfarande inte har en gymnasieplats, rekommenderar vi dig att kontakta det Kommunala Aktivitetsansvaret (KAA) eller skolslussen i den kommun där du är folkbokförd.

Vad menas med huvudman?

Huvudman för en utbildning kan vara en kommun, ett landsting eller en fristående gymnasieskola.

Om beslut ska fattas av en huvudman är det rektor på en fristående gymnasieskola och en utsedd person i kommunen för kommunal skola som är beslutsfattare.

Vad menas med omvalsperiod?

I mitten av april kan du som gjort en ansökan till gymnasiet ta del av den preliminära antagningsstatistiken och då jämföra dina betyg med de preliminära antagningsgränserna. Därefter öppnar omvalsperioden.

Under omvalsperioden kan du lägga till val, ta bort val eller ändra i rangordningen av dina val. Du kan med andra ord göra en helt ny ansökan om du vill. Det viktiga är att du gör din ansökan senast sista dag för omval. Detta datum brukar vara i mitten av maj. Gör du förändringar under omvalsperioden hamnar du inte i sämre läge jämfört med de som sökt i första ansökningsperioden.

Tänk på att göra tillräckligt många val. Har du gjort få val kan det vara bra att lägga till något eller några val för att inte riskera att stå helt utan plats.

Tänk också på att bara för att du har tillräckliga poäng vid den preliminära antagningen till program du har sökt så betyder det inte per automatik att du kommer att ha tillräckliga poäng för antagning vid slutantagningen. Antagningsgränserna vid slutantagningen höjs ofta från den preliminära antagningen.

Gör du inga ändringar i din ansökan under omvalsperioden så är det den ansökan du gjort i första ansökningsperioden som gäller.

Vad menas med preliminär antagning?

I den preliminära antagningen i april får du som har gjort en ansökan till gymnasiet information om du preliminärt har tillräckliga betyg för antagning.

Det som visas när du som sökande loggar in på din sida är vad du har för betygspoäng och vad som preliminärt hade krävts för antagning. Du blir inte antagen till något program i den preliminära antagningen men du kan jämföra dina betyg med lägsta antagningsgränsen och då räkna ut om du preliminärt skulle ha haft möjlighet att bli antagen.

Om du har tillräckliga betyg i den preliminära antagningen betyder det inte per automatik att du kommer att ha tillräckliga betyg vid slutantagningen. Den slutgiltiga antagningen görs på slutbetygen från grundskolan och det är vanligt att antagningsgränserna höjs från den preliminära antagningen till slutantagningen.

Om du söker till gymnasiet på fri kvot (t.ex. utländska betyg) så får du ingen information om antagning vid den preliminära antagningen. Antagning inom fri kvot görs först till slutantagningen.

Söker du yrkesintroduktion (för enskild elev), individuellt alternativ eller språkintroduktion så kommer du inte att se något preliminärt antagningsresultat. Ingen preliminär antagning görs till dessa program. Det är först till slutantagningen som besked om antagning ges.

(preliminär= inte slutgiltig)

Vad är det som avgör antagningen till gymnasieskolan?

Först och främst måste du vara behörig till det program du sökt. För mer information om vilken behörighet som krävs till de olika programmen, se vår information om behörighet och meritvärde. Det är din behörighet tillsammans med din sammanlagda betygspoäng som avgör om du antas.

Betygspoängen baseras på dina 16 bästa betyg (eventuellt 17 betyg om du har betyg i moderna språk som språkval) från grundskolan.

För vissa utbildningar, till exempel estetiska program och International Baccalaureate kan man även få poäng om man gör ett färdighetsprov. Den provpoäng du får läggs då ihop med din betygspoäng och det är den sammanlagda poängen som avgör om du kommer in.

Om du söker en kommunal utbildning utanför din hemkommun eller samverkansområdet (för information om vilka kommuner som har samverkansavtal se samverkansavtal) så är det vanligaste att du blir antagen om det finns platser över när kommunens/samverkansområdets egna elever antagits.

Var hittar jag antagningspoäng och statistik till de olika utbildningarna?

Här hittar du uppgifter om antagningspoäng, om antal reserver och eventuella lediga platser vid respektive skola och utbildning i slutantagningen.

Varför har jag fått ett sämre reservplatsnummer?

Det reservnummer du får vid slutantagningen kan komma att ändras. Exempelvis kan det inkomma korrigeringar av betyg som gör att någon som tidigare hade ett lägre reservnummer nu får ett bättre reservplatsnummer. 

Sommarbetyg kan inkomma så att en elev som tidigare varit obehörig nu är behörig och då har högre meritvärde än dig.

En sökande som folkbokförts i Stockholms län men som tidigare bodde utanför samverkansområdet kan hamna före dig på reservlistan om den personen har högre betygpoäng.

Det kan också vara så att färdighetsprov som tidigare inte rapporterats till Gymnasieantagningen inkommer.

De förändringar som eventuellt sker är rättelser av sådant som tidigare inte varit rätt. 

Varför är det så viktigt att rangordna mina val?

I din ansökan måste du rangordna utbildningarna du söker så att den utbildning du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Blir du antagen till en högre rangordnad utbildning i din ansökan så stryks du från utbildningar med lägre rangordning i din ansökan. Du kan göra ändringar i din ansökan fram till och med sista ansökningsdatum.

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Vid slutantagningen blir du antagen till val nummer 1 i din ansökan. Val nummer 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till ditt högre val. De strukna valen går direkt till andra sökande.

Om du efter slutantagningen hellre vill ha val nummer 2 eller 3, eller något helt annat, måste du i så fall göra om din ansökan. Det är då viktigt att veta att du hamnar i en reservkö för de som gör sena ändringsval och hamnar då efter dem som har sökt i tid, oavsett vad du har i betyg.

Varför är jag inte reserv på mina lägre val?

Du kan bara bli antagen till en utbildning!

Om ditt betyg räcker för antagning till flera av dina val så blir du antagen till den utbildning som har högst rangordning i din ansökan. När du blivit antagen på en utbildning står du kvar som reserv till högre rangordnade val, men inte till de val som har lägre rangordning i din ansökan.

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Du blir antagen till val nr 1 i din ansökan. Val nr 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till ditt högre val. De strukna valen går direkt till andra sökande. Du kan alltså inte i efterhand ångra dig och vilja ha val nr 2 eller 3.

Om du mot förmodan ändå vill välja dina strukna val så måste du göra om din ansökan. Det är då viktigt att veta att du hamnar i en reservkö för de som gör sena ändringsval. Denna reservkö är för de som gör sena ändringsval. Viktigt är att veta att denna reservkö kommer att komma efter den reservkö för de som sökt i tid, oavsett vad du har i betyg.

Betyg och behörigheter

Hur räknar jag ut mitt meritvärde?

För att beräkna ditt meritvärde summerar du värdet av de 16 bästa ämnesbetygen plus moderna språk som språkval om du har läst det. Det maximala meritvärdet blir då 340 poäng. För utbildningar med färdighetsprov räknas också provpoängen med.

Betygsvärden:

A = 20
B = 17,5
C = 15
D = 12,5
E = 10
F = 0 (dvs. icke godkänt)

Utbildningsinfo.se: Språkval och meritpoäng

Jag går på en utländsk/internationell skola och ska söka till svensk gymnasieskola, vad gäller för mig?

Om du ska söka till gymnasiet med utländska betyg så kan dina betyg inte jämföras med betyg från svensk grundskola. Istället söker du till gymnasiet i så kallad "fri kvot". Då bedöms dina insända meriter i sin helhet av sökt huvudman, som fattar beslut om behörighet och antagning.

Du kan själv ladda upp dina utländska betyg på vår webbplats för gymnasieantagning.

Viktigt att komma ihåg för dig med utländska betyg:

  • Du ansvarar för att se till att dina utländska betyg finns uppladdade i systemet så att huvudmannen för utbildningen du söker kan ta del av dem
  • Om betygen är utfärdade på annat språk än svenska, norska, danska, finska, isländska eller engelska, så måste du bifoga en översättning gjord av en opartisk översättare.

Även om du inte har svenska grundskolebetyg, så behöver du fortfarande uppvisa:

  • Du måste uppfylla behörigheten för det program du vill söka till för att kunna bli antagen. Exempelvis måste du ha slutbetyg i svenska eller svenska som andrapsråk enligt svensk läroplan för alla program utom International Baccalaureate och vissa introduktionsprogram.
  • När du söker med utländska betyg så deltar du inte i den preliminära antagningen i april eftersom frikvotsbeslut först fattas vid slutantagningen i juni/juli.

Vad gör jag om mina betyg inte stämmer?

Om något av dina betyg är felaktigt, kontakta din skola och be dem skicka rätt betyg till Gymnasieantagningen.

Vad händer om jag inte är behörig?

Saknar du behörighet kan du gå på ett introduktionsprogram för att läsa upp din behörighet.

Vid ansökan; I din ansökan ska du söka de nationella program du är intresserad av ifall att du skulle bli behörig i slutbetyget. Lägg därefter till introduktionsprogram i din ansökan.

Prata med din studie- och yrkesvägledare för information och hjälp om du är obehörig!

Vad krävs för att jag ska vara behörig till ett nationellt program?

Behörigheten är olika beroende på vilket program som man söker.

För att vara behörig till de 12 yrkesprogrammen krävs att man har godkänt betyg i:

  • svenska/svenska som andraspråk  
  • engelska 
  • matematik  
  • plus godkänt betyg i 5 ytterligare ämnen, det vill säga i 8 ämnen totalt. Dessa 5 ämnen kan vara vilka som helst

För att vara behörig till de 6 högskoleförberedande programmen krävs att man har godkänt betyg i:  

  • svenska/svenska som andraspråk  
  • engelska 
  • matematik  
  • plus godkänt betyg i ytterligare 9 ämnen, det vill säga 12 ämnen totalt. 

För Ekonomi (EK), Humanistiska (HU) och Samhällsvetenskapliga programmet (SA) ska 4 av de 9 godkända ämnena vara geografi, historia, samhällsvetenskap och religion.

För Naturvetenskapliga (NA) och Teknikprogrammet (TE) ska 3 av de 9 godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi.

För Estetiska programmet (ES) gäller godkänt betyg i vilka 9 ämnen som helst.

Vem får söka till gymnasiet?

Du får söka till och med det år du fyller 19 år under förutsättning att du inte redan genomfört ett gymnasieprogram.

Om du är asylsökande gäller att du inte ska ha fyllt 18 år vid terminsstart. 

Vilka betyg är det jag söker med?

I den preliminära antagningen (som görs i april) så är det dina höstterminsbetyg som används för att visa på hur du ligger till preliminärt på de utbildningar du sökt till. Du kan då se om du ligger under eller över den beräknade lägsta antagningsgränsen för programmet när du loggar in på din sida.

Tänk på att antagningsgränserna till många program höjs till den slutliga antagningen. Bara för att du hade tillräckliga betyg i den prelimnära antagningen betyder inte det att dina betyg kommer att räcka till antagning i slutantagningen. 

Den slutliga antagningen som görs i slutet på juni/början av juli baseras på dina slutbetyg från grundskolan. 

Utbildningar

När görs färdighetsprov till olika utbildningar?

Du som sökt i februari till gymnasieskolor där färdighetsprov görs, exempelvis estetiska program, International Baccalaureate, särskild variant eller spetsubildning, kallas till antagningsprov i februari/mars.

Om du gör ändringsval under omvalsperioden kallas du till prov i slutet av maj eller början av juni. Du som sökt en utbildning med färdighetsprov får ett brev hem där det står vad du ska förbereda dig på inför provet och tid samt plats för provet.

Om du inte blivit kallad eller har frågor om färdighetsprovet kan du mejla oss på gyantagningen@storsthlm.se, alternativt kontakta skolan dit du har sökt.

Kan jag söka gymnasieprogram i andra kommuner?

… inom Storsthlm:

För dig som bor i en kommun i Stockholms län eller i Håbo kommun är det fritt fram att söka nationella program på gymnasieskola i alla dessa kommuner i och med att alla kommuner i Stockholms län samt Håbo kommun har bildat ett samverkansområde och skrivit samverkansavtal om samtliga nationella program vid de kommunala gymnasieskolorna i dessa kommuner.

Du har alltså samma chans att komma in på en skola i Stockholms innerstad om du bor till exempel i Sollentuna som om du bor i Stockholms innerstad. Det här gäller alla nationella program. För dig som bor i en kommun i Stockholms län eller i Håbo kommun är det möjligt att på lika villkor söka, bli mottagen och antagen till alla nationella program i hela detta samverkansområde.

Gymnasiesärskolans program ingår inte i samverkansavtalet.

Ett antal kommuner i Stockholms län har tecknat samverkansavtal om Programinriktat val och vissa Yrkesintroduktionsprogram vid de kommunala gymnasieskolorna i dessa kommuner. 

…utanför Storsthlm:

Huvudregeln är att du som sökande till en kommun där din hemkommun inte har samverkan blir förstahandsmottagen om det nationella programmet eller den nationella inriktningen inte finns i din hemkommun eller i samverkan med din hemkommun.

Om du söker till ett nationellt program utanför din hemkommun/samverkansområde vars program finns motsvarande i din hemkommun/samverkansområde kommer du endast in i mån av plats. Undantag för detta är:

  • Friskolor: friskolor tar in sökanden på samma villkor oavsett i vilken kommun de är folkbokförda.
  • Riksrekryterande utbildningar: riksrekryterande utbildningar är utbildningar som Skolverket bedömts ska kunna sökas i hela landet och sökande antas på samma villkor.
  • Om det finns särskilda sociala eller medicinska skäl för förstahandsmottagande. Kontakta din studievägledare om du vill hävda sådana skäl.

För att läsa mer om samverkansavtal för nationella program och introduktionsprogram se Samverkansavtal.

Vad betyder specialpedagogisk verksamhet?

Gymnasieprogram med specialpedagogisk verksamhet vänder sig till dig som behöver särskilt stöd för att lyckas med gymnasiestudierna.

Specialpedagogiskt stöd betyder att du får extra hjälp i undervisningen som underlättar din inlärning.

För att du ska få gå på ett Gymnasieprogram med specialpedagogisk verksamhet behöver din skola lämna information att du behöver extra stöd. Prata med din studie- och yrkesvägledare för mer information.

Vad innebär det att en utbildning erbjuds "för enskild"?

Vissa utbildningar i gymnasieskolan utformas för enskild elev. Det innebär att du läser enligt en individuellt utformad studieplan.

Det innebär också att antagning inte sker baserat på ditt meritvärde, utan det är alltid huvudmannen för utbildningen som fattar beslut om antagning.

Vad krävs för att komma in på ett introduktionsprogram?

Introduktionsprogrammen riktar sig främst till dig som inte är behörigt eller som trots behörighet inte kommit in på något nationellt program.

Det finns fyra introduktionsprogram:  

  • Programinriktat val  
  • Yrkesintroduktion  
  • Individuellt alternativ  
  • Språkintroduktion

För att vara behörig till programinriktat val behöver du ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen eller ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och minst tre andra ämnen. 

För de tre övriga introduktionsprogrammen finns inga behörighetskrav. För att läsa mer om de olika introduktionsprogrammen se introduktionsprogram

Vägledning

Kan jag få ekonomiskt studiestöd?

Den myndighet som beslutar om ekonomiskt studiestöd för ungdomar på gymnasiet är Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Om du har frågor om studiestöd bör du därför kontakta dem. Läs mer på www.csn.se.

Kostar det något att gå på gymnasiet?

Gymnasieskolan är avgiftsfri men en gymnasieskola kan besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Det kan vara bra att kontrollera i förväg vad som gäller för det program och skola du söker. 

Måste jag gå på gymnasiet?

Gymnasieskolan är frivillig men har du väl börjat på gymnasiet är det heltidsstudier som gäller.

Skolor

Kan jag söka till alla fristående gymnasieskolor?

Alla fristående gymnasieskolor i Sverige är fria att söka till och alla sökande prövas på lika villkor, oavsett var man är folkbokförd.

Vad är det för skillnad på en kommunal gymnasieskola och en fristående gymnasieskola?

Skillnaden ligger i huvudmannaskapet (ägare) och hur sökande mottas till utbildningarna. En kommunal skola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige och drivs av en kommun eller ett landsting. Fristående skolor (friskolor) har en annan huvudman (ägare) än kommunen eller landstinget.

En kommunal gymnasieskola tar först emot sökande från egna hemkommunen och från de kommuner man har samverkansavtal med.

Till fristående gymnasieskolor söker alla på samma villkor, oavsett var man bor. Läs mer om samvekansavtal i Stockholmsregionen på www.gyantagningen.se